Isbjörn!

Isbjörnen är ett av världens största landrovdjur och den blir mellan 2,40 och 3,3 meter lång. Hanarna väger vanligen mellan 400 och 650 kg och honorna upp till 225 kg. 1960 sköts en isbjörn som vägde 907,2 kg på isen i Tjuktjerhavet.

Isbjörnen känns igen på sin vita päls (kan ibland vara gulaktig). Pälsen byts inte, i motsats till andra djur, under sommaren, utan förblir tjock och vit. Varje hårstrå är dessutom ihåligt för att ge optimal isolering mot kyla, vilket tros vara anledningen till att pälsen ser svart ut när den fotograferas med ultraviolett ljus. Uv-ljuset absorberas tydligen av de ihåliga hårstråna. Denna effekt gör att pälsen kan te sig gulfärgad. Hårstråna leder ljuset till den svarta huden och hjälper djuret att absorbera så mycket värme som möjligt.

Isbjörnen simmar gärna och kan ses simmande flera kilometer från land, men rör sig och jagar gärna på land. En isbjörn kan lätt fälla en människa. Björnens högsta hastighet då den springer på land kan nå 40 kilometer i timmen. Vanligtvis går den med en hastighet omkring fem kilometer i timmen. Isbjörnen kan bli 20 till 30 år gammal.

Isbjörnen är köttätare. Den äter huvudsakligen sälar, men också döda valar och valrossar, fågelägg, smådjur och en del växter. Isbjörnar kan fälla byten som är lika tunga som isbjörnen själv (500 till 600 kg). Under tider med bra utbud på föda äter isbjörnen bara huden och späcket av sitt byte och lämnar resten kvar. Svaga isbjörnar eller fjällrävar som följer efter livnär sig senare av köttet. Är utbudet på födan fattigt, tar isbjörnen även as eller till och med ungar av sin egen art. Mödrar med ungdjur undviker därför andra isbjörnar.

Under jakten väntar isbjörnar ofta vid en hålighet i isen tills en säl visar sig. När en isbjörn får vittring på en säl och det saknas håligheter hoppar björnen på isen och kan bryta igenom den med sin egen vikt. Med sin vita päls är isbjörnen anpassad till omgivningen och för bytesdjur är det svårt att få syn på björnen. Det enda som väcker uppmärksamhet är den svarta nosen och isbjörnen lär sig tidigt att täcka över den med ramen (tassen).

Som rovdjur tar den upp stora mängder A-vitamin vilket lagras i levern. Arktiska upptäcktsresande har dött i A-vitaminförgiftning efter att ha ätit lever från isbjörn.

 

                                          




                                         Isbjörnar e bara så sööta. :)
                               Eller vad tycker ni det får ni gärna kommentera om! :)

Ses

// Sanna