!Flammingo
Större flamingo
| ?Större flamingo | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Flamingoer Phoenicopteriformes |
| Familj: | Flamingoer Phoenicopteridae |
| Släkte: | Flamingoer Phoenicopterus |
| Art: | Större flamingo P. roseus |
| Vetenskapligt namn | |
| §Phoenicopterus roseus Auktor: Pallas, 1811 |
|
 |
|
 Flammingo!
|
|
Större flamingo (Phoenicopterus roseus) är en fågel som tillhör fågelfamiljen flamingoer.
Utseende och läte
Större flamingo är den största arten inom familjen och den mäter i genomsnitt runt 120-150 (varav benen är mellan 40-50 cm) Dess fjäderdräkt är ljusrosa, vingtäckarna är röda och vingpennorna svarta. Den har rosa näbb med en skarpt avgränsad svart näbbspets, rosa orbitalring och dess ben är rosa. Den har ett ljudligt kacklande läte och ett trumpetande som båda påminner om grågås eller sädgås.
Deras rosa fjäderdräkt kommer av karotinoider, som är en grupp ämnen som fåglarna får i sig via små kräftdjur, som utgör flamingoernas huvudföda. Om de inte äter dessa räkor, blir deras fjäderdräkt inte rosa utan fortsätter att vara grå som hos ungfåglarna.
Taxonomi
Tidigare har större flamingo (Phoenicopterus roseus) behandlats som samma art som karibisk flamingo (Phoenicopterus ruber) och ibland även tillsammans med chileflamingo (Phoenicopterus chilensis). Dessa tre taxon är alla närbesläktade.
Flamingoernas taxonomi är oklar och under revidering. I den klassiska taxonomin inordnades flamingoerna i ordningen Phoenicopteriformes medan de i Sibley-Ahlquists taxonomi placeras de i den stora ordningen Ciconiiformes (storkfåglar).
Utbredning
Större flamingo är den mest spridda arten i fågelfamiljen flamingoer. Den finns i delar av Afrika, sydvästra Asien (inklusive Turkiet), södra Asien (Indiens kustland) och södra Europa (inklusive Spanien, Portugal och Camargue i Frankrike). Vissa populationer är flyttfåglar och flyttar kortare sträckor mellan sommar- och vinterkvarteren.
Häckning
Den häckar i individrika kolonier på låga öar vid vidsträckta, långgrunda, leriga stränder vid saltsjöar eller havsvikar. Som alla andra arter inom familjen lägger den ett enda klakvitt ägg direkt i leran. Den häckar dock inte varje år.
