Känguru med unge
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Underklass:	Pungdjur Marsupialia
Ordning:	Fåframtandade pungdjur Diprotodontia
Familj:	Kängurudjur Macropodidae
Vetenskapligt namn
§Macropodidae Auktor: Gray, 1821
Släkten och arter
Se text
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Kängurudjur (Macropodidae) är en familj i ordningen fåframtandade pungdjur (Diprotodontia) som tillhör underklassen pungdjur. De räknas idag till de mest kända pungdjuren och är typiska för den australiska faunan men några arter förekommer även på Nya Guinea. För att skilja dem från familjen råttkänguruer kallas de även egentliga kängurudjur. Kängurudjur har oftast förlängda bakre extremiteter, är växtätare och är vanligen aktiva på natten eller skymningen. Till familjen räknas omkring 65 nu levande arter samt fyra utrotade arter.

Typiskt för alla arter är de stora bakre extremiteterna som är tydligt större än de främre. Bara i släktet trädkänguruer är benen lika långa. Dessa rör sig inte hoppande framåt utan har anpassat sig för livet i träden. Svansen är hos nästan alla kängurudjur lång, stark och huvudsakligen hårbeklädd. Ofta tjänstgör den som stöd. Vissa arter använder svansen som gripverktyg i träd. Hos släktet Onychogalea slutar den i en tagg av ett benliknande ämne. Arterna liknar varandra i kroppsbyggnaden men skiljer sig mycket i storlek och vikt. Medan den största arten, röd jättekänguru, når en höjd upp till 1,8 meter och en vikt upp till 90 kilogram har den minsta arten, västlig harvallaby (Lagorchestes hirsutus), bara en vikt mellan 0,8 och 1,8 kilogram samt en kroppslängd (utan svans) mellan 31 och 39 centimeter. Pälsens färg är ofta enhetligt grå- eller brunaktig. Det förekommer även arter med mönster, bland annat hos klippkänguruer.

De främre tassarna är små och har fem tår. De används som stöd eller för att hämta föda. Arternas bakre fötter är vanligen smala och långsträckta. Känguruer är hälgångare. De bakre fötterna saknar den första tån och den andra är sammanvuxen med den tredje. Det finns dock två naglar som används för pälsvårdnaden. Den fjärde tån är kraftigast och den femte mellanstor.

Huvudet och tänder

Huvudet är jämförelsevis litet med stora öron. De två undre framtänderna är liksom hos andra arter i samma ordning förlängda. Hörntänder saknas eller förekommer bara rudimentärt. Medan premolarerna är smala och vassa är molarerna breda. Tandformeln är I3/1 C0-1/0 P2/2 M4/4, alltså sammanlagt 32 till 34 tänder.

Kängurudjur livnär sig uteslutande av växter. Det finns arter som äter huvudsakligen gräs (till exempel röd och grå jättekänguru) och arter som är främst bladätare (till exempel trädkänguruer). Dessa familjemedlemmar skiljer sig därför mycket vad gäller kindtändernas konstruktion. I viss mån äter känguruer även andra växtdelar som frukter och knoppar. De intar samma ekologiska nisch som partåiga hovdjur på andra kontinenter. Deras mage och tarmsystem har på grund av konvergens utvecklat sig likadant. Mikroorganismer i känguruns mage underlättar nedbrytningen av födan och ibland idisslar kängurudjuren också. Därför har kängurudjur lätt att överleva i områden med mindre utbud på växter.


Orkar inte skriva mera. Är ganska trött just nu. :)
Men det var ju lite iallafall.
Denna gången hade jag frågat marcus i vår klass om ett vilt djur!! :D

Ses