! Struts !
Struts! :)Struts
| ?Struts |
|
|---|---|
 Hane (vänster) och hona (höger)
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Strutsfåglar Struthioniformes |
| Familj: | Strutsar Struthionidae |
| Släkte: | Struthio |
| Art: | Struts S. camelus (Linnaeus, 1758)[2] |
| Vetenskapligt namn | |
| §Struthio camelus Auktor: Linnaeus, 1758 |
|
 Förekomsten av strutsar i Afrika
|
|
| Underarter | |
|
S. camelus australus (Gurney, 1868)[2] |
|
| Synonymer | |
|
Masajstruts |
|
  Strutsens ägg! :D |
|
Struts (Struthio camelus) är en art stora fåglar med utbredning i Afrika. Arten är den enda medlemmen av släktet Struthio och familjen strutsar i ordningen strutsfåglar. Strutsen är den största nu levande fågeln och lägger även de största äggen. De är oförmögna att flyga men kan springa i hastigheter upp till 65 km/h. Strutsarna är kända för sina små hjärnor som ungefär väger 40 gram.
Strutsens diet består huvudsakligen av olika växtdelar, men den äter även insekter, maskar och larver. Den lever i nomadiska grupper som innehåller mellan fem och femtio individer. När strutsen hotas gömmer den sig antingen genom att lägga sig platt på marken eller också försöker den fly. Om den blir inträngd kan den försvara sig genom att sparka med sina kraftiga ben. Fortplantningsmönster skiljer sig mellan olika regioner, men revirhävdande hanar kämpar för ett harem på mellan två och sju honor.
Strutsar föds upp runt om i världen för produktion av fjädrar, läder, kött och ägg.
Viltgående strutsar finns idag bara i Afrikas öknar och halvöknar.
Strutsen beskrevs första gången taxonomiskt, med sitt nuvarande vetenskapliga namn, 1758 av Linné i hans verk Systema Naturae. Den tillhör ordningen Struthioniformes tillsammans med nanduer, emuer, kasuarer, kivier och den största kända fågeln någonsin, den nu utdöda elefantfågeln (Aepyornis). Dock är sammanslagningen av alla dessa taxon i en ensam ordning omdiskuterad, där olika auktoriteter delar upp, å ena sidan, strutsarnas utvecklingslinje, och å andra sidan övriga grupper som två ordningar.
Även taxonet Struthio behandlas olika av olika taxonomer. Inom klassisk systematik behandlades alla strutstaxon som en art, och många auktoriserande organisationer som Birdlife International, The Clements Checklist of the Birds of the World och International Ornithological Congress kategoriserar fortfarande strutsen på detta vis. Vissa andra, som Avibase och The Tree of Life project behandlar taxonet molybdophanes som den egna arten Struthio molybdophanes, som på svenska kallas somalistruts. Om denna uppdelning accepteras brukar S. camelus få det svenska trvialnamnet masajstruts, som taxonet massaicus ursprungligen brukade kallas.
- S. c. australis - förekommer i södra Afrika, syd om floderna Zambezi och Cunene.
- S. c. camelus - förekommer i Nordafrika och är den största underarten.
- S. c. massaicus - förekommer i Östafrika och kallas ibland för massajstruts. De finns huvudsakligen i området Kenya, Tanzania och Uganda.
- †S. c. syriacus - förekom i Mellanöstern, var en underart som förr var väldigt vanlig på den Arabiska halvön, i Syrien, och Irak; den sista populationen försvann runt 1966.
- S. (c.) molybdophanes - förekommer i området som kallas Afrikas horn och omfattar Somalia, Etiopien, och norra Kenya. Dess utbredningsområde överlappar S.c. massaicus i nordöstra Kenya. Genetiska analyser indikerar att molybdophanes eventuellt bör räknas som den egna arten somalistruts, men det råder ännu inget konsensus i frågan.
Utseende och anatomi
Alla strutsens taxa är förhållandevis lika till utseendet. De har små huvuden, långa halsar, stora kraftiga kroppar, långa ben och kraftiga fötter. Hanen är svart med undantag av vingarnas och stjärtens fjädrar som är delvis vita. Honan är gråbrun med vitaktiga ving- och stjärtfjädrar. Hannens längd går upp till 3 meter. Den når ibland en vikt av 150 kilogram. Benen är långa och starka och har vid foten bara tre tår. Halsen är nästan naken och vingarna är förkrympta. En detalj som skiljer arterna och underarterna åt är att partier av nacke och lår får olika färger under häckningstid till skillnad från den gråbeiga färg strutsen annars har. Somalistrutsen får en blåaktig färg på nacke och lår, S. c camelus får en röd nacke, medan S. c. massaicus får orangerosa lår och nacke.
Strutsens vingar är tillbakabildade, så kallade rudiment, och strutsen använder dem bland annat för att skugga sina ungar och hanarna nyttjar dem även när de utför en sorts parningsdanser. Strutsen har även klor på två av sina "fingrar". Strutsens fjädrar skiljer sig mycket till sin karaktär ifrån flygande fåglars fjädrar. Strutsens fjädrar är mycket mjuka och används främst till isolering mot både kyla och värme.
Strutsens muskulösa ben är fjäderlösa och den står på två tår varav den största i det närmaste påminner om en hov. Detta är en anpassning som verkar förenkla för stutsen att springa i höga hastigheter och som strutsen är ensam om i fågelvärlden.
Strutsar har tjocka svarta ögonfransar och deras ögon är bland de största hos fåglarna.
Beteende
Specifika tider på året för häckning förekommer inte. Ofta lever strutsen i små familjer, som består av en hane och två eller tre honor. Honorna lägger tillsammans upp till 20 ägg i en fördjupning i sanden. Ägget som är det största bland fåglar är vitgult, dess längd kan vara 14 till 15 centimeter och väger cirka 2 kg vilket är 1% av strutsens vikt. Ruvningen görs av bägge könen och ibland överlämnas äggen bara åt solvärmen.
Tipsare: Åsa 